Effektiv initiering
Dags att läsa: 3 min.
När barnet inte klarar av att suga vid bröstet är stimulering av mammans bröst genom frekvent pumpning en evidensbaserad åtgärd som hjälper mamman att initiera och bygga upp tillräckliga mjölkvolymer på lång sikt.
Pumpning minst åtta gånger per dygn, inklusive pumpning under natten.
När barnet inte klarar av att suga vid bröstet måste mamman stimulera brösten och pumpa ur mjölk ofta för att initiera, bygga upp och upprätthålla mjölkvolymer.1
Under de första dagarna efter förlossningen ökar frekvent bröststimulering genom sugande eller med hjälp av vakuum2,3 hormonkoncentrationerna och främjar stängningen av de cellulära korsningarna mellan laktocyterna och övergången till sekretorisk aktivering efter 72 timmar (det som kallas att mjölken ”rinner till”).4,5
Under de första 14 dagarna, när bröstmjölken drivs ut ofta (minst åtta gånger per dygn), programmeras de mjölkproducerande cellerna för att initiera, bygga upp och upprätthålla mjölkproduktionen, vilket gör det möjligt för mammor att uppnå de mjölkvolymer som barnet behöver på lång sikt.4
Pumpningsrutinerna måste efterlikna mönstret hos ett friskt, fullgånget barn som ammas, och därför måste pumpning ske 8–12 gånger per dygn.6
Ge stöd till mammor som är beroende av pump efter slutlig utskrivning11
Samla in data om frekvent pumpning med hjälp av ett datainsamlingsverktyg
Granska pumploggar och samla in data om pumpningsfrekvens varje dag
Gå igenom alla data en gång i månaden för att mäta den genomsnittliga dagliga pumpningsfrekvensen under de första 14 dagarna efter förlossningen
Identifiera sjukhusrutiner som kan innebära att mammorna inte lyckas upprätthålla frekvent pumpning
Identifiera bidragande faktorer, som till exempel tillgång till pumpar för hemmabruk, tid och annat som minskar pumpningsfrekvensen
Kommunicera resultat och rekommendationer regelbundet till alla avdelningar för att förbättra och upprätthålla de bästa rutinerna
1. Spatz DL et al. Pump early, pump often: A continuous quality improvement project. J Perinat Educ. 2015; 24(3):160–170.
2. Lussier MM et al. Daily breastmilk volume in mothers of very low birth weight neonates: a repeated-measures randomized trial of hand expression versus electric breast pump expression. Breastfeed Med. 2015; 10(6):312–317.
3. Meier PP et al. Supporting breastfeeding in the Neonatal Intensive Care Unit: Rush Mother's Milk Club as a case study of evidence-based care. Pediatr Clin North Am. 2013; 60(1):209–226.
4. Neville MC, Morton J. Physiology and endocrine changes underlying human lactogenesis II. J Nutr. 2001; 131(11):3005S-3008S.
5. Hoban R et al. Human Milk Biomarkers of Secretory Activation in Breast Pump-Dependent Mothers of Premature Infants. Breastfeeding Medicine. 2018; 13(5):352–360.
6. Spatz DL. Ten steps for promoting and protecting breastfeeding for vulnerable infants. J Perinat Neonatal Nurs. 2004; 18(4):385–396.
7. UNICEF, WHO. Protecting, promoting and supporting breastfeeding: The baby-friendly hospital initiative for small, sick and preterm newborns. Geneva, New York: WHO; UNICEF; 2020. 42 p.
8. Prime DK et al. Simultaneous breast expression in breastfeeding women is more efficacious than sequential breast expression. Breastfeed Med. 2012; 7(6):442–447.
9. Sakalidis VS et al. Breast shield design impacts milk removal dynamics during pumping: A randomised controlled non-inferiority trial. Acta Obstet Gynecol Scand. 2020; 99(11):1561-1567.
10. Takako H et al. Improving Human Milk and Breastfeeding Rates in a Perinatal Hospital in Japan: A Quality Improvement Project. Breastfeed Med. 2020; 15(8):538–545.
11. Bower K et al. "I Had One Job and That Was To Make Milk". J Hum Lact. 2017; 33(1):188–194.
Artiklar som kan vara av intresse