Det mjölkavsöndrande bröstets anatomi

I samband med ultraljudsundersökningar på det mjölkavsöndrande bröstet började doktor Donna Geddes vid University of Western Australia ifrågasätta de anatomiska framställningar som förekom i läroböcker. Standardmodellen av bröstet byggde på anatomiska dissekeringar som sir Astley Cooper genomförde på döda kroppar år 1840. Ytterligare forskning utfördes, med stöd från Medela, och resultaten har gett nya insikter om det mjölkavsöndrande bröstet.

Viktiga upptäckter

Forskningen som utförts vid University of Western Australia har lett till banbrytande upptäckter som vänt upp och ned på det mesta av de tidigare kunskaperna om det ammande bröstet.

De viktigaste upptäckterna är:

• antalet mjölkgångar är 4–18 (tidigare 15–20)
• mjölkgångarna förgrenas närmare bröstvårtan
• de tidigare beskrivna mjölksjöarna finns inte
• mjölkgångarna kan finnas nära hudens yta vilket gör att de lätt kan tryckas ihop
• större delen av körtelvävnaden finns inom en radie på 30 mm från bröstvårtans bas.

Medela har tagit fram en bild för att demonstrera de nya rönen och många läroböcker och webbplatser använder nu den här bilden som ett hjälpmedel.

Relevans i praktiken

Det finns tre viktiga saker att tänka på när det gäller amning i praktiken:

1. en snabb första mjölkutsöndring är viktigt för en effektiv mjölkutdrivning
2. brösttrattar av rätt storlek för varje enskild mamma ska användas
3. handens placering är viktig för att stödja bröstet korrekt under pumpning.

1. En snabb och effektiv första mjölkutsöndring är viktigt för en optimal mjölkutdrivning

Det lagras inga stora mängder mjölk i mjölkgångarna eftersom inga mjölksjöar har observerats, och därför kan endast mycket lite mjölk tömmas ut före mjölkutsöndringen. Det är känt att ett ammande barn först använder ett snabbt sugmönster som stimulerar mjölkutdrivningsreflexen. Forskningen visar att en snabb första mjölkutsöndring leder till fler mjölkutsöndringar senare. Hela 80 % av bröstmjölken töms ut under de första sju minuterna vid användning av en 2-Phase-bröstpump med vakuumnivå för maximal komfort (Kent et al 2008).

Därför är det viktigt att se till att barnet har ett bra sugtag som stimulerar utdrivningsreflexen, och att använda en bröstpump som stimulerar mjölkutsöndringen effektivt vid pumpning.

2. Brösttrattar av rätt storlek för varje enskild mamma ska användas

En brösttratt med korrekt passform gör att de ytliga mjölkgångarna inte trycks ihop, vilket gör att bröstet töms effektivt.

3. Handens placering när bröstet stöds eller vid pumpning

65 % av körtelvävnaden finns inom 30 mm från bröstvårtan och mjölkgångarna är ganska ytliga. Därför är det viktigt att placera händerna och fingrarna noggrant när du ammar eller pumpar ur. Om du trycker mot mjölkgångarna och vävnaden kanske mjölken inte kan flöda fritt, vilket kan leda till stopp, stockning och i förlängningen minskad mjölkproduktion. När mjölken inte töms från bröstet produceras ett protein som kallas FIL (Feedback Inhibitor of Lactation). När mängden FIL ökar skickas en signal till hypotalamus om att mängden prolaktin ska minskas, och därigenom minskar mjölkproduktionen. För att undvika detta bör mammor få råd om hur barnet ska placeras så att de inte behöver trycka för mycket på bröstet under amningen eller pumpningen.

Abstracts från studier

Anatomy of the lactating human breast redefined with ultrasound imaging

The aim of this study was to use ultrasound imaging to re-investigate the anatomy of the lactating breast. The breasts of 21 fully lactating women ...

Ramsay DT, Kent JC, Hartmann RA and Hartmann PE (2005)

Journal of anatomy, 206:525-534