Amningstips
Dags att läsa: 10 min.
Vet du när din bröstmjölksproduktion stabiliseras? Eller hur amningsfrekvensen och amningsvaraktigheten förändras i takt med att barnet växer och blir mer aktivt? Ta reda på svaret i vår guide om amning efter den fösta månaden
Grattis! Du har klarat dig igenom de första förvirrande amningsmånaderna. Din bröstmjölk har nu mognat helt,1 din mjölkproduktion börjar stabiliseras och dina bröst läcker inte lika mycket längre, eller inte alls. Bara lugn, mjölken håller inte på att sina! Dina bröst håller bara på att blir mer effektiva på att producera och lagra mjölk.2 Vid omkring sex veckors ålder kommer barnet att visa sitt första gulliga lilla tandlösa leende, och efter två månader kommer du att ha 500 till 600 amningar i bagaget. Förhoppningsvis har eventuella suggreppsproblem lösts, och nu kan du fokusera på att upprätthålla en smidig amning och njuta av de hälsofördelar som amningen innebär.
Det normala amningsintervallet för barn i åldern en till sex månader är stort – vissa ammar bara fyra gånger om dygnet medan andra kan amma upp till tretton gånger om dygnet.3
– När barnet är ungefär en månad gammalt börjar det dricka en större mängd mjölk vid varje amning och kan även börja amma färre gånger per dygn, förklarar den internationellt erkända amningsrådgivaren Cathy Garbin. Barnets magsäck växer vilket innebär att den nu rymmer mer mjölk, plus att mammans mjölk har mognat vilket gör att barnet inte blir hungrigt igen lika snabbt.
Ett amningstillfälle kan vara allt från tolv minuter till närmare en timme; skillnaden barn emellan kan faktiskt vara så stor!3 Om barnet går upp i vikt och om det har ett amningsmönster som ligger inom detta intervall finns det ingen orsak att oroa sig.
Förvånansvärt nog får barnet i sig samma mängd mjölk vid en månads ålder som vid sex månaders ålder då barnet börjar äta fast föda, oavsett hur många gånger per dygn det ammar.4
– Med detta sagt kommer det säkerligen att finnas dagar då barnet vill amma lite mindre eller lite mer, i synnerhet om det inte ammar ordentligt, men det är inget att oroa sig för, säger Cathy.
Ja. Bröstmjölk ger barnet allt det behöver under livets första sex månader – och om barnet helammas behöver det inte ens dricka något vatten.5 Faktum är att barnets matsmältningssystem inte kan ta hand om fast föda förrän vid ungefär sex månaders ålder, och komjölk kan först smältas vid ett års ålder.
Amning under hela detta skede förbereder även barnet för den spännande utveckling som ligger framöver. Amning tränar munnens muskler, underlättar utvecklingen av barnets käke och hjälper tänderna att inta rätt placering,6,7 vilket är viktigt när barnet ska lära sig prata och äta fast föda. Dessutom påverkas bröstmjölkens smak av det du äter och dricker, vilket innebär att barnet kan uppleva nya smaker innan det ens har börjat äta fast föda.8
Utöver detta hjälper bröstmjölk även till att bekämpa infektioner, eftersom din kropp producerar antikroppar som överförs till bröstmjölken när barnet är sjukt.9 Det innebär att bröstmjölken även kommer att skydda barnet under de kommande månaderna då det växer och blir mer aktivt.
När du väl har vant dig är amning även otroligt praktiskt, något som Claudia, tvåbarnsmamma från Storbritannien, har upptäckt: – Amning var det självklara valet för mig, i synnerhet när barnet blev lite äldre och vi gick ut oftare. Jag behövde inte sterilisera en massa flaskor, göra i ordning modersmjölksersättning och värma upp den och så vidare.
Det är normalt för barn att vakna under natten. De flesta barn i en- till sexmånadersåldern får i sig en femtedel av sitt mjölkintag under natten, därför är amning under natten viktigt för att barnet ska få i sig tillräckligt många kalorier.3
– Det beror faktiskt på vad man menar när man säger ”sova hela natten”, säger Cathy. För vissa innebär ”sova hela natten” att barnet somnar vid midnatt och vaknar vid fem på morgonen, och självklart är det bättre än om barnet skulle vakna varannan timme! Jag vet att vissa ammande barn somnar vid sju på kvällen och vaknar vid sju på morgonen, från sjätte veckan. Men många andra fortsätter att vakna med jämna intervall under natten. Alla barn är unika.
En studie av fler än 700 barn i Wales visade att nästan 80 % av barnen mellan sex och tolv månader vaknade minst en gång under natten, och 25 % vaknade minst tre gånger. Det fanns ingen skillnad i frekvens mellan barn som ammades och barn som fick modersmjölksersättning.10
Om du ändå ska vakna om natten är amning åtminstone ett bekvämt alternativ! Minette, tvåbarnsmamma från Australien, håller med: – På natten behöver du knappt vakna – låt kroppen och barnet gå på autopilot. Ingen planering, mätning eller sterilisering. Det är redan blandat och klart direkt ur bröstet. Passar mig perfekt.
Vid ungefär fyra månaders ålder kan barnets sovmönster förändras eftersom det börjar pendla mellan perioder av djup sömn och lätt sömn, precis som vuxna. Detta kan leda till att barnet vaknar oftare om natten. – Vid fyramånadersåldern kan sömn utgöra ett problem, inte amningen, säger Cathy. Det kan vara utmattande, men försök att ha tålamod tills problemet har löst sig av sig självt.
Vissa kallar denna fas för ”sömnregression vid fyra månader”, men ”sömnprogression” är ett lämpligare ord. Det kan kännas som ett steg tillbaka i barnets utveckling, men faktum är att barnet närmar sig en viktig utvecklingsmässig fas. Det lär sig snabbare, är mer och mer medvetet om världen runtomkring, får ett allt bättre djupseende och börjar kanske även ge uttryck för separationsångest. När barnet vaknar upp och gråter när du inte är där och när det vill amma och ha nära kroppskontakt är det ett sätt för barnet att söka tröst.11–13
Låt dig inte lockas av tanken på att mata barnet extra med modermjölksersättning eller introducera fast föda tidigare för att barnet ska sova längre. Bröstmjölk innehåller hormoner som gör att barnet blir sömnigt, och som hjälper både mamman och barnet att slappna av. Studier har dessutom visat att mammor som ammar faktiskt sover mer om nätterna än de som använder modermjölksersättning eller de som gör både och.14
Barn börjar oftast få tänder vid fyramånadersåldern. Barnet kan då bli gnälligt och vända sig bort från bröstet, eller gråta om tandköttet är ömt, något som kan vara frustrerande för barnet.
Amning kan emellertid kännas tröstande. En studie har visat att barn som ammar under vaccinationsperioden gråter mindre och återhämtar sig snabbare från smärtan,15 och amning kan även ha denna lugnande effekt när barnet får tänder.
Det kan även hända att barnet provar sina nya tänder på dina bröst. – Vissa barn biter i mammas bröst då och då som ett sätt att leka. Men innan det biter måste barnet först flytta tungan till rätt position, och det brukar mammor känna av under amningen, säger Cathy. Vanligtvis utgör detta inget större problem och kanske sker det endast under några få amningstillfällen. Avbryt i så fall amningen, säg på ett lugnt sätt åt barnet att det inte ska bita, och snart kommer det att ha förstått att det inte ska göra så.
Under de första sex månaderna av amningsperioden kan det finnas tillfällen då du måste vara borta från ditt barn i några timmar, eller längre om du ska tillbaka till arbetet eller resa bort några dagar.
Det innebär emellertid inte att du måste avbryta amningen. Du kan fortfarande ge ditt barn bröstmjölkens alla fördelar genom att pumpa mjölk som barnet kan matas med när du är borta, förklarar Cathy:
– Pumpa ur mjölk i små mängder några dagar i förväg, ungefär 40 till 60 ml åt gången, så att du har ett lager tillgängligt för personen som ska sköta barnet när du är borta. När du pumpar ur små mängder påverkas inte din mjölkproduktion.
Om du tänker gå tillbaka till arbetet ska du be din arbetsgivare att upprätta en amningsplan åt dig. Många mammor ammar under natten och sedan igen på morgonen och kvällen. Sedan pumpar de ur vid middagstid för att minska eventuellt obehag och samla in mjölk till nästa dag.
– Det är oftare mycket enklare att pumpa ur på arbetet än vad folk tror, och många arbetsplatser erbjuder faciliteter för detta, tillägger hon. Bröstpumpar är effektiva hjälpmedel som hjälper dig kombinera amning och arbete på ett enkelt sätt.
Natalie, enbarnsmamma från USA, beskriver sin vardag: – Jag ammar Dylan så fort han vaknar och ibland en gång till innan jag går till arbetet för att få igång mjölkproduktionen och känna kroppskontakten. Sedan pumpar jag ur två gånger på arbetet för att samla in mjölk till nästa dag (han får två flaskor bröstmjölk under tiden jag är borta) och skyndar mig sedan hem för kvällsamningen. Under helgen pumpar jag inte ur, utan Dylan får amma.
När barnet börjar intressera sig för vanlig mat och kan sitta upprätt utan hjälp, ungefär vid sex månaders ålder, så är det dags att börja mata barnet med fast föda. Detta behöver emellertid inte innebära att du slutar upp med amningen, förklarar Cathy: – Barnets järnförråd byggs upp under graviditeten, och vid sexmånadersåldern börjar förrådet ta slut och måste fyllas på, säger hon.
– Introducera fast föda vid omkring denna tidpunkt, men kom ihåg att bröstmjölk är en viktigare källa för intag av kalorier och näringsämnen än fast föda ända fram tills barnet kommer upp i åtta- till niomånadersåldern. Fastän barnet nu äter en större mängd fast föda kan det likväl hända att du får amma fyra till fem gånger om dagen, beroende på barnet. Vid tolvmånadersåldern kan amningsfrekvensen ligga på allt mellan två till sex gånger om dagen. Alla barn är olika, men det är vanligt att de får i sig hälften av alla kalorier från bröstmjölk vid denna ålder.
Du kan även tillsätta lite bröstmjölk i barnets första måltider av fast föda, som flingor och puréer, så att måltiderna har en smak av något som barnet redan känner till. Använd om möjligt nyligen urpumpad mjölk (inte tinad) och blanda ner den i maten precis före servering, så att alla levande komponenter och näringsämnen bibehålls.16
Ofta känner mammor ett socialt tryck att sluta amma vid sex månader, men ju längre du ammar eller pumpar ur, desto fler fördelar kan du och ditt barn njuta av.
– Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar att man både ammar och ger barn fast föda fram till tvåårsåldern och även därefter, eftersom bröstmjölken fortfarande är viktig för barnets immunsystem, säger Cathy. Amning är även ett bra sätt att trösta barnet när det känner sig överväldigat eller inte mår bra.
Vid åttamånadersåldern kanske du ammar ditt barn fyra gånger om dagen, men efter ettårsåldern behövs kanske bara två amningar om dagen. Hitta ett amningsmönster som passar er båda och som är anpassat till er livsstil, precis som Jane, tvåbarnsmamman från USA, gjorde. Hon ammade sina barn tills de var ungefär två år gamla: – Jag ammade på kvällar och helger när jag var hemma, när barnen ville känna nära kontakt, säger hon. Amning var till stor hjälp när barnen var sjuka, och är den metod jag väljer när jag vill trösta dem.
– Även när min son blev äldre och mer äventyrlig brukade han ofta vilja amma som ett sätt att varva ner och ladda batterierna. När han sedan stötte på motgångar eller slog sig var amning ett jättebra sätt att trösta honom.
Många brukar kommentera att barn som ammas ända in i småbarnsåldern aldrig kommer att vilja sluta amma. Men om man låter dem själva få välja, så brukar de självavvänja vid två- till fyraårsåldern.17
– Jag hade inte tänkt amma så länge från början, men min fyraåring och min yngsta på tjugotvå månader ammar fortfarande, säger Susannah, tvåbarnsmamma från Storbritannien. Jag ammar den lilla före och efter jobbet och pumpar ur när jag är på arbetsresa. Jag tröstammar min äldsta innan hon går och lägger sig eller när hon är upprörd, det är ett jättebra sätt att upprätthålla kontakten. När jag känner mig utmattad eller inte vill bli berörd fokuserar jag på de fantastiska fördelarna och den tröst som jag ger dem genom att amma. Jag tänker nu låta barnen själva styra avvänjningen så att de slutar amma när de är redo.
1 Ballard O, Morrow AL. Human milk composition: nutrients and bioactive factors. Pediatr Clin North Am. 2013;60(1):49-74.
2 Kent JC et al. Principles for maintaining or increasing breast milk production. J Obstet, Gynecol, & Neonatal Nurs. 2012;41(1):114-21.
3 Kent JC et al. Volume and frequency of breastfeedings and fat content of breast milk throughout the day. Pediatrics. 2006;117(3):e387-395.
4 Kent JC et al. Longitudinal changes in breastfeeding patterns from 1 to 6 months of lactation. Breast Med. 2013;8(4):401-407.
5 Almroth S, Bidinger PD. No need for water supplementation for exclusively breast-fed infants under hot and arid conditions. Trans R Soc Trop Med Hyg. 1990;84(4):602-604.
6 Victora CG et al. Breastfeeding in the 21st century: epidemiology, mechanisms, and lifelong effect. Lancet. 2016;387(10017):475-490.
7 Peres KG et al. Effect of breastfeeding on malocclusions: a systematic review and meta‐analysis. Acta Paediatr. 2015;104(S467):54-61.
8 Mennella JA, Beauchamp GK. Maternal diet alters the sensory qualities of human milk and the nursling's behavior. Pediatrics. 1991;88(4):737-744.
9 Hassiotou F et al. Maternal and infant infections stimulate a rapid leukocyte response in breastmilk. Clin Transl immunology. 2013;2(4).
10 Brown A, Harries V. Infant sleep and night feeding patterns during later infancy: Association with breastfeeding frequency, daytime complementary food intake, and infant weight. Breast Med. 2015;10(5):246-252.
11 Infant sleep information source. [Internet]. Normal Infant Sleep Development; December 2017 [cited 2018 Feb]
12 Baby sleep science. [Internet]. The-Four-Month-Sleep-Regression-What-is-it-and-What-can-be-Done-About-it. March 2014 [cited 2018 Feb]
13 The Myth Of Baby Sleep Regressions – What’s Really Happening To Your Baby’s Sleep? [Internet]. Pinky Mckay; December 2017 [cited 2018 Feb]
14 Kendall-Tackett K et al. The effect of feeding method on sleep duration, maternal well-being, and postpartum depression. Clinical Lactation. 2011;2(2):22-26.
15) Harrison D et al. Breastfeeding for procedural pain in infants beyond the neonatal period. Cochrane Database Syst Rev. 2014;10.
16 Czank C et al. Retention of the immunological proteins of pasteurized human milk in relation to pasteurizer design and practice. Pediatr Res. 2009;66(4):374.
17 Weaning from the breast. (2004). Paediatr Child Health, 9(4):249–253.
Artiklar som kan vara av intresse