Effektiv initiering
Dags att läsa: 3 min.
Tid tills mjölken ”rinner till” är ett mått på hur bra olika metoder som underlättar effektiv initiering fungerar. När det sker inom 72 timmar från förlossningen är det en viktig prediktor för huruvida mjölkvolymen kommer att vara tillräcklig fyra veckor efter förlossningen.
Tid tills mjölken ”rinner till” är tiden efter födseln då sekretorisk aktivering sker.1,2
Att mjölken ”rinner till” (sekretorisk aktivering) inträffar normalt mellan 24 och 72 timmar efter att moderkakan har kommit ut.3-5
Tecken på sekretorisk aktivering är följande:
Fördröjd sekretorisk aktivering (> 72 efter förlossningen) är förknippat med ökad risk för persistent låga mjölkvolymer och en förkortad amningsperiod.3,8
Kvinnor som upplever fördröjd sekretorisk aktivering är 60 % mer benägna att sluta amma efter 4 veckor.8
Att mjölken ”rinner till” är en engångshändelse som är avgörande för fortsatt bröstmjölkssyntes.9
Riskfaktorer för fördröjd sekretorisk aktivering som identifierats före och i samband med förlossningen är bland annat:
Utveckla/se över amnings- och pumpningsprotokoll för att
• Håll koll på procentandelen mammor vars mjölk ”rinner till” inom 72 timmar efter förlossningen
• Identifiera mammor med fördröjd (> 72 timmar) mjölktillrinning
1. Neville MC, Morton J. Physiology and endocrine changes underlying human lactogenesis II. J Nutr. 2001; 131(11):3005S-3008S.
2. Hoban R et al. Human milk biomarkers of secretory activation in breast pump-dependent mothers of premature infants. Breastfeed Med. 2018; 13(5):352–360.
3. Nommsen-Rivers LA et al. Delayed onset of lactogenesis among first-time mothers is related to maternal obesity and factors associated with ineffective breastfeeding. Am J Clin Nutr. 2010; 92(3):574–584.
4. Dewey KG et al. Risk factors for suboptimal infant breastfeeding behavior, delayed onset of lactation, and excess neonatal weight loss. Pediatrics. 2003; 112(3):607–619.
5. Boss M et al. Normal human lactation: Closing the gap. F1000Res. 2018; 7.
6. Meier PP et al. Breast pump suction patterns that mimic the human infant during breastfeeding: greater milk output in less time spent pumping for breast pump-dependent mothers with premature infants. J Perinatol. 2012; 32(2):103–110.
7. Hurst NM. Recognizing and treating delayed or failed lactogenesis II. J Midwifery Womens Health. 2007; 52(6):588–594.
8. Brownell E et al. Delayed onset lactogenesis II predicts the cessation of any or exclusive breastfeeding. J Pediatr. 2012; 161(4):608–614.
9. Meier PP et al. Which breast pump for which mother: An evidence-based approach to individualizing breast pump technology. J Perinatol. 2016; 36(7):493–499.
10. Parker LA et al. Indicators of Secretory Activation in Mothers of Preterm Very Low Birth Weight Infants. J Hum Lact. 2020:890334420980424.
11. Hobbs AJ et al. The impact of caesarean section on breastfeeding initiation, duration and difficulties in the first four months postpartum. BMC. Pregnancy. Childbirth. 2016; 16:90.
12. Poston L et al. Preconceptional and maternal obesity: epidemiology and health consequences. Lancet Diabetes Endocrinol. 2016; 4(12):1025–1036.
13. Grajeda R, Pérez-Escamilla R. Stress during labor and delivery is associated with delayed onset of lactation among urban Guatemalan women. J Nutr. 2002 [cited 2019 Jan 18]; 132(10):3055–3060.
14. Brown A, Jordan S. Impact of birth complications on breastfeeding duration: an internet survey. Journal of Advanced Nursing. 2013; 69(4):828–839.
15. Thompson JF et al. Women's breastfeeding experiences following a significant primary postpartum haemorrhage: A multicentre cohort study. Int Breastfeed J. 2010; 5:5.
16. Dewey KG. Maternal and fetal stress are associated with impaired lactogenesis in humans. J Nutr. 2001; 131(11):3012S-3015S.
17. Lau C. Breastfeeding Challenges and the Preterm Mother-Infant Dyad: A Conceptual Model. Breastfeed Med. 2018; 13(1):8–17.
18. Billett HH. Clinical Methods: The History, Physical, and Laboratory Examinations: Hemoglobin and Hematocrit. 3rd. Boston; 1990.
19. Hurst N et al. Providing mother's own milk in the context of the NICU: a paradoxical experience. J Hum Lact. 2013; 29(3):366–373.
20. UNICEF, WHO. Protecting, promoting and supporting breastfeeding: The baby-friendly hospital initiative for small, sick and preterm newborns. Geneva, New York: WHO; UNICEF; 2020. 42 p.
21. Spatz DL et al. Pump early, pump often: A continuous quality improvement project. J Perinat Educ. 2015; 24(3):160–170.
22. Torowicz DL et al. Human milk and breastfeeding outcomes in infants with congenital heart disease. Breastfeed Med. 2015; 10(1):31–37.
23. Post EDM et al. Milk production after preterm, late preterm and term delivery; effects of different breast pump suction patterns. J Perinatol. 2016; 36(1):47–51.
Artiklar som kan vara av intresse