Övergång till direkt amning vid bröstet

Genom att ge barn på neonatala intensivvårdsavdelningar möjlighet att få stimuli i samband med icke-närande sugning vid bröstet underlättar du övergången från enteral matning till amning. Effektiv mjölköverföring under amning är det slutgiltiga målet med amningsåtgärder. Därför är det viktigt att korrekta åtgärder för mjölköverföring vidtas så att detta mål kan uppnås.

Vad är övergång till direkt amning vid bröstet?

Övergång till direkt amning vid bröstet definieras som progression från enteral matning till effektiv mjölköverföring direkt från bröstet.

Många barn på neonatala intensivvårdsavdelningar kan inte amma direkt efter förlossningen på grund av gestationsålder, för tidig födsel och medicinska tillstånd och sjukdomar till följd av för tidig födsel.

Övergången från enteral matning börjar tidigt med hud-mot-hud-vård med mamman, och det ger barnet möjligheter till:^1-3 

• Icke-närande sugning
• Orala sensoriska stimuli vid bröstet
• Övergång till närande sugning
• Gradvis inlärning av sugmönstret för amning

Varför är övergång till direkt amning vid bröstet viktigt?

Positiva erfarenheter av amning på den neonatala intensivvårdsavdelningen är grundläggande för fortsatt välfungerande amning efter utskrivningen.⁴

Prematura barn som haft sina första orala matningsupplevelser direkt vid bröstet har längre amningsperioder medan de är på neonatala intensivvårdsavdelningen.⁵

Icke-närande sugning bröstet underlättar övergången till amning i näringssyfte och förknippas med längre amningsperioder.² Övervakning av upplevelser vid bröstet (icke-närande och närande sugning) och mjölköverföringsvolymer gör det möjligt

• för mammor att känna igen barnets matningssignaler och påbörja amning vid bröstet
• att noggrant utvärdera mjölköverföringen genom testvägning före och efter amning.^6,7

De här rutinerna stödjer övergången till uteslutande direkt matning vid bröstet.

Så optimerar du övergången till direkt amning vid bröstet

Initiera och logga mammans mjölkproduktion på ett effektivt sätt för att kunna utvärdera uppnåelsen av önskad volym (volymer på ≥ 500 ml/dag)

• Möjliggör regelbunden icke-näringsmässig sugning och övergång till näringsmässig sugning så snart det är fysiologiskt lämpligt
• Dokumentera icke-närande och närande sugning som standardrutiner
• Möjliggör hud-mot-hud-vård mellan mamma och barn i minst en timme vid varje tillfälle
• Tillämpa testvägning som ett bekräftat mått på bröstöverföringsvolymer vid matning vid bröstet i syfte att:
  • Registrera faktisk intagen mjölkvolym vid amning
  • Skräddarsy berikning efter mjölkintag
  • Främja övergången till helamning före utskrivning för barn på neonatal invensivvårdsavdelning
  • Stärk och stötta mammor så att de känner sig trygga med att amma och ge sina barn den näring de behöver
  • Tillhandahåll en individuell plan efter utskrivning för att stödja mammor som kan behöva fortsätta pumpa ur för att upprätthålla mjölkproduktionen.

Så övervakar du övergång till direkt amning vid bröstet

Samla in data om frekvensen av icke-närande sugning och kvaliteten på närande sugning (överföring av mjölkvolym).

Gå igenom och utvärdera alla data en gång i månaden för att mäta följande:

• Andelen barn som upplever sin första orala matning vid bröstet.
• Andelen matningar vid bröstet där mjölköverföring kan bekräftas genom testvägning.
• Andelen barn som ammas ≥ 1 gång om dagen under 7 dagar innan de skrivs ut, och ≥ 6 gånger dagligen under 48 timmar innan de skrivs ut.

Gå igenom journaler en gång i månaden för att granska framsteg och identifiera och hantera utmaningar för att förbättra övergången till direkt amning vid bröstet.

Downloads

Övergång till direkt amning vid bröstet (pdf)