Fördelar med bröstmjölk
Dags att läsa: 3 min.
Över hela världen råder konsensus om vikten av amning. Detta avspeglas i Världshälsoorganisationens rekommendationer om att mammor bör helamma under barnets första sex månader och fortsätta amma som ett tillägg till fast föda under åtminstone de första två åren. Amning ger dock också fler fördelar än de rent näringsmässiga – det skyddar barnet mot infektioner, reglerar och stärker de fysiologiska systemen hos såväl mamma som barn och underlättar anknytningen mellan dem.
Kroppskontakten mellan mamman och barnet under den första perioden efter förlossningen gör att amningsperioden kan förlängas. Dessutom kan det hjälpa mammans mag-tarmkanal att hantera det ökade energibehovet som mjölkproduktionen medför. Amningen gör mamman mer uppmärksam på barnets behov och påskyndar livmodersammandragningarna efter förlossningen, så att blödningsrisken minskar. Det hjälper mamman att återgå till den vikt hon hade före graviditeten och minskar risken för äggstocks- och bröstcancer, hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes.
Amningen har långvariga stressmotverkande effekter. Vid varje amningstillfälle sjunker mammans blodtryck och kortisolnivåer och vid fysisk stress får ammande mammor lägre kortisolpåslag jämfört med flaskmatande mammor. Faktum är att de mammor som får hud-mot-hud-kontakt med sina barn omedelbart efter förlossningen ägnar mer tid åt sina barn, har ett större samspel med dem under amningen och ammar dem under längre tid.
Bröstmjölk ger barnen bästa möjliga näring (makronäringsämnen, d.v.s. fett, kolhydrater och protein) så att de kan växa och utvecklas som de ska, och dessutom ger amning ett fullständigt skydd mot infektioner (på biokemisk och cellulär nivå). Fullgångna barn som matas med bröstmjölk mår signifikant bättre på många sätt än de barn som matas med ersättning – de har bättre näringsmässig status, bättre gastrointestinal mognad och bättre neurologisk utveckling, och de får färre infektioner och kroniska sjukdomar. Fullgångna barn som matas med bröstmjölk får även andra fördelar, bland annat en minskad risk för nekrotiserande enterokolit (NEC), intolerans mot enteral nutrition, kronisk lungsjukdom, prematuritetsretinopati (ROP), försenad neurologisk utveckling och återinläggning på sjukhus.
Amning innebär många utvecklingsmässiga fördelar för barn, till exempel förbättrad neurologisk utveckling och beteendeutveckling samt en minskad risk för övervikt och typ 2-diabetes i vuxen ålder. Dessutom underlättar amningen en normal utveckling av barnets mun, inklusive förbättrad tandbildning, muskelaktivitet (perioralt och i massetermuskeln) samt gomutveckling. Det minskar även risken för mellanöreinflammation.
Amningen bidrar också till att stärka anknytningen och relationen mellan mamman och barnet. Hud-mot-hud-kontakten och den taktila stimuleringen av bröstvårtan frigör oxytocin, som är en viktig faktor för mjölkutdrivningsreflexen och stärker anknytningen mellan mamma och barn. Oxytocinet ökar blodflödet till mammans bröst och bröstvårtor, höjer hudtemperaturen och skapar en varm och trygg miljö för barnet.
Breastfeeding and maternal and infant health outcomes in developed countries
We reviewed the evidence on the effects of breastfeeding on short- and long-term infant and maternal health outcomes in developed countries. ...
Ip S, Chung M, Raman G, Chew P, Magula N, DeVine D, Trikalinos T, Lau J (2007)
Evid Rep Technol Assess (153):1-186
An exclusively human milk-based diet is associated with a lower rate of necrotizing enterocolitis than a diet of human milk and bovine milk-based products
To evaluate the health benefits of an exclusively human milk-based diet compared with a diet of both human milk and bovine milk-based products in extremely ...
Sullivan S, Schanler RJ, Kim JH, Patel AL, Trawöger R, Kiechl-Kohlendorfer U, Chan GM, Blanco CL, Abrams S, Cotten CM, Laroia N, Ehrenkranz RA, Dudell G, Cristofalo EA, Meier P, Lee ML, Rechtman DJ, Lucas A (2010)
Altemus, M. et al. Suppression of hypothalmic-pituitary-adrenal axis responses to stress in lactating women. J Clin Endocrinol Metab 80, 2954-2959 (1995).
Chung, M. et al. Interventions in primary care to promote breastfeeding: An evidence review for the U.S. Preventive Services Task Force. Ann Intern Med 149, 565-582 (21-10-2008).
Diouf, J.S. et al. Influence of the mode of nutritive and non-nutritive sucking on the dimensions of primary dental arches. Int Orthod 8, 372-385 (2010).
Gartner, L.M. et al. Breastfeeding and the use of human milk. Pediatrics 115, 496-506 (2005).
Inoue, N., Sakashita, R. & Kamegai, T. Reduction of masseter muscle activity in bottle-fed babies. Early Hum Dev 42, 185-193 (1995).
Ip, S. et al. Breastfeeding and maternal and infant health outcomes in developed countries. Evid Rep Technol Assess (Full Rep) 153, 1-186 (2007).
Kramer, M.S. et al. Effects of prolonged and exclusive breastfeeding on child behavior and maternal adjustment: Evidence from a large, randomized trial. Pediatrics 121, e435-e440 (2008).
Labbok, M.H. and Hendershot, G.E. Does breast-feeding protect against malocclusion? An analysis of the 1981 Child Health Supplement to the National Health Interview Survey. Am J Prev Med 3, 227-232 (1987).
Murray, E.K., Ricketts, S. & Dellaport, J. Hospital practices that increase breastfeeding duration: results from a population-based study. Birth 34, 202-211 (2007).
Nissen, E. et al. Oxytocin, prolactin, milk production and their relationship with personality traits in women after vaginal delivery or Cesarean section. J Psychosom Obstet Gynaecol 19, 49-58 (1998).
Rosenbauer, J., Herzig, P. & Giani, G. Early infant feeding and risk of type 1 diabetes mellitus - a nationwide population-based case-control study in pre-school children. Diabetes Metab Res Rev 24, 211-222 (2008).
Schwarz, E.B. Infant feeding in America: enough to break a mother's heart? Breastfeed.Med. 8, 454-457 (2013).
Sullivan, S. et al. An exclusively human milk-based diet is associated with a lower rate of necrotizing enterocolitis than a diet of human milk and bovine milk-based products. J Pediatr 156, 562-567 (2010).
Uvnas-Moberg, K. and Petersson, M. [Oxytocin, a mediator of anti-stress, well-being, social interaction, growth and healing]. Z Psychosom Med Psychother 51, 57-80 (2005).
Vohr, B.R. et al. Persistent beneficial effects of breast milk ingested in the neonatal intensive care unit on outcomes of extremely low birth weight infants at 30 months of age. Pediatrics 120, e953-e959 (2007).
WHO and UNICEF. Global strategy for infant and young child feeding (World Health Organization, Geneva, 2003).
Widstrom, A.M. et al. Short-term effects of early suckling and touch of the nipple on maternal behaviour. Early Hum Dev 21, 153-163 (1990).
Winberg, J. Mother and newborn baby: Mutual regulation of physiology and behavior - a selective review. Dev Psychobiol 47, 217-229 (2005).
Artiklar som kan vara av intresse