Förvaring och upptining av bröstmjölk

Riktlinjer för förvaring av nyligen utpumpad bröstmjölk (för friska, fullgångna barn)

*Riktlinjer för urpumpning av mjölk under mycket rena förhållanden:
innan bröstmjölken pumpas ur ska mamman tvätta händerna med tvål och vatten eller ett alkoholbaserat handdesinfektionsmedel. Pumpdelarna, flaskorna och pumpområdet måste vara rena/rent. Brösten och bröstvårtorna behöver inte tvättas före pumpning.

I Användning av ett kylskåp med medicinsk kvalitet, enhetlig temperatur och konstant temperaturövervakning rekommenderas.

Notering: Riktlinjerna för förvaring och upptining av bröstmjölk är rekommendationer. Interna riktlinjer och standarder på nationell nivå och på sjukhusen kan variera.

Riktlinjer för förvaring

Det är säkert att förvara bröstmjölk i rumstemperatur under kortare tidsperioder. Olika studier har lett fram till olika rekommendationer om exakt hur länge mjölken kan förvaras, men generellt leder högre temperaturer till högre bakterieantal i urpumpad mjölk. En betydande studie visade att bakterietillväxten (som i huvudsak var begränsad till icke-patogena bakterier) var minimal vid 15 °C och fortsatt låg vid 25 °C under de första fyra till åtta timmarna. Däremot ökade den snabbt efter fyra timmars förvaring vid 38 °C. Forskarna kom fram till att mjölken förblev säker i 24 timmar vid 15 °C, respektive i fyra timmar vid 25 °C. Slutsatsen av detta är att urpumpad mjölk kan förvaras på ett säkert sätt i cirka fyra timmar vid temperaturer upp till 26 °C. Det kan också gå bra att förvara mjölken i upp till sex timmar vid en lägre rumstemperatur, förutsatt att det rör sig om en ren miljö.

Bröstmjölkens helhetsinnehåll bevaras längre om den förvaras i kylskåp vid cirka 4 °C än om den står i rumstemperatur. Kylning har visat sig hämma tillväxten av grampositiva bakterier i upp till tre dagar.

Att frysa bröstmjölken vid -20 °C i upp till tre månader anses vara optimalt. Efter tre månaders förvaring har man kunnat konstatera oförändrade halter av vitamin A, E och B, totalt antal proteiner, fetter, enzymer, laktos, zink, immunoglobuliner, lysozym och laktoferrin. C-vitaminhalten kan dock minska efter en månad. Bakterietillväxt är inget signifikant problem vid förvaring i upp till sex veckor. Den antibakteriella kapaciteten är dock ofta lägre än den hos färsk mjölk, eftersom levande celler (till exempel fagocyter) går förlorade. Upp till 9 månaders djupfrysning vid < -20 °C anses acceptabelt. Smak- och luktförändringar kan dock förekomma vid förvaring vid -80 °C eftersom lipas fortsätter att bryta ned fettet till fettsyror.

Efter frysning kan mjölken tinas i kylskåp, genom att mjölkflaskan placeras i en behållare med varmvatten eller genom att den hålls under rinnande varmvatten. Upptining av bröstmjölk med väldigt varmt vatten, i mikrovågsugn eller på spis ska undvikas eftersom höga uppvärmningstemperaturer kan försämra mjölkens antibakteriella eller andra bioaktiva egenskaper. Fryst mjölk anses vara upptinad när den har övergått i flytande form, fortfarande är kall och fortfarande innehåller en del iskristaller. Förekomsten av iskristaller är ett visuellt tecken på att mjölken inte har tinats mer än till en viss gräns. För att förhindra bakterietillväxt ska den tinade mjölken förvaras i kylskåp fram tills precis innan den ska användas, och den får inte stå i rumstemperatur i mer än några timmar. Forskning har visat att den bakteriella belastningen behålls på en säker nivå i mjölk som fryses på nytt efter upptining i kylskåp. Mjölk som har tinats upp helt i rumstemperatur anses dock inte vara säker, och bör därför inte frysas om.